Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Att välja publiceringskanal

Det är viktigt att välja en pålitlig och passande publiceringskanal. Vilken publiceringskanal du väljer avgör hur lätt din målgrupp kan hitta och få tillgång till din publikation. Det kan också påverka deras bedömning av huruvida din publikation är värd att läsas.

Det klassiska sättet att identifiera lämpliga tidskrifter är att vara uppmärksam på vilka publiceringskanaler som återkommer i ens referenser. Numera tillhandahåller de flesta stora förlagen även verktyg, som ofta heter något i stil med Journal finder eller Manuscript matcher, där du kan ladda upp ditt abstract och få tips om vilka av förlagets tidskrifter som bäst matchar ditt papers ämne.

Det kan också vara till hjälp för framför allt doktorander om avdelningen eller forskargruppen själv tillhandahåller en lista på ofta använda publiceringskanaler. LTH:s forskarstödsgrupp kan också bistå med sådana listor på förfrågan baserat på tidigare publiceringar.

Hur?

För att matcha ditt manuskript med en tidskrift eller konferens som är indexerad i Web of Science använd "Manuscript matcher" (Clarivate's website)

Om du vill hitta en passande open access-tidskrift utifrån titel, abstract, referenser så gå till:

B!son's website

Ytterligare verktyg att identifiera tidskrifter där viktiga debatter äger rum är:

Vid publicering i vetenskaplig tidskrift eller konferens som ges ut i serie bör det kontrolleras om tidskriften/konferensserien indexeras i databaserna Web of Science och Scopus. Publikationer i dessa databaser ligger till grund för nationell medelsfördelning och internationell ranking. De blir också lättare för andra forskare att hitta. Dessutom är de kanaler som ingår kvalitetskontrollerade av databasen, det vill säga minimerar risken att tidskriften eller konferensen är oseriös.

För smalare kunskapsområden och/eller kunskapsområden med ett mer diversifierat publiceringslandskap kan även publiceringar i tidskrifter eller konferenser utanför dessa databaser vara viktiga, till exempel vid kollegial sakkunnigbedömning vid medelsansökan. I sådana fall är det av särskilt vikt att detta görs explicit i forskargruppen.

Hur?

Använd följande verktyg för att kontrollera om en tidskrift eller konferens är indexerad i viktiga databaser:

Publikationer i högt rankade publiceringskanaler kan ha lättare att attrahera citeringar. Det är därför bra att överväga hur olika kanaler rankas innan du skickar in ditt manuskript.

Exempel på rankingar som kan konsulteras är Journal Impact Factor (Web of Science), CiteScore (Scopus) och den så kallade Norska listan (som även rankar konferensserier och bokförlag). I vissa fall kan dock det aktuella vetenskapliga fältet vara så smalt att bara ett fåtal tidskrifter inriktar sig mot det; kunskap om vilka av dessa tidskrifter som anses stå högt i kurs bör i så fall göras explicit inom avdelning eller forskargrupp.

Hur?

Kontrollera hur olika publiceringskanaler rankas:

Du kan även kolla hur din enhets publikationer och tidskrifter citeras samt rankas i Kuben, ett verktyg för uppföljning och analys. Logga in i systemet, välj sedan Ledningsrapporter och därefter Bibliometridashboard.

Om Kuben och inlogg till systemet på Medarbetarwebben

LTH:s forskare ska följa LU:s riktlinjer för open access/öppen tillgång (OA), som fastslår att LU-publikationer i största möjliga utsträckning ska publiceras fritt tillgängligt. För tidskriftsartiklar kan detta uppnås genom publicering i rena OA-tidskrifter, publicering i hybridtidskrifter som omfattas av LU:s publiceringsavtal, eller genom uppladdning av kopia av accepterat manuskript/författarversion av artikel i LU:s databas LUCRIS (”parallellpublicering”).

För övriga publikationstyper är uppladdning av kopia av publikationen i LUCRIS oftast det enklaste sättet att göra den fritt tillgänglig, kontrollera utgivarens policy kring detta redan innan du skickar in ditt manuskript.

Tänk också på att kontrollera vilka eventuella villkor din finansiär ställt upp. Ofta tillåts exempelvis inte de embargoperioder många förlag tillämpar vid parallellpublicering.

Hur?

Open access-publicering finansieras ofta genom ”article processing charges” (APC), att forskaren betalar för publicering istället för att universitetet betalar för prenumeration. Tyvärr har denna förändrade betalningsmodell medfört att oseriösa aktörer etablerat sig på publiceringsmarknaden. Dessa tidskrifter och konferenser utmärker sig genom att erbjuda snabb publicering. I praktiken innebär det dock ofta att din publikation inte genomgår ordentlig peer-review, inte blir sökbar i de stora databaserna, inte räknas med vid utvärderingar, och riskerar att försvinna från webben helt om tidskriften läggs ner.

Hur?

Inom områden där utvecklingen går fort kan tidskrifters ibland långa ledtider utgöra ett problem. Vissa förlag tillhandahåller ledtidsstatistik, men saknas detta kan du behöva konsultera kollegor som publicerat i tidskriften tidigare om deras erfarenheter av publiceringsprocessen.

Även extremt korta ledtider kan vara problematisk eftersom det kan tyda på otillräcklig peer-review. Förlagens Journal Finder-verktyg innehåller ofta information om genomsnittliga ledtider.

Ett alternativ när publiceringsprocessen är långdragen är att först publicera ditt manuskript på en preprint-server. Du behöver då först kontrollera att tilltänkt tidskrift accepterar sådana manuskript. Notera också att citeringar till pre-print oftast inte räknas som citering till slutgiltig publikation.

Hur?

Senast uppdaterad: 2026-06-10 | maria [dot] alwen [at] lth [dot] lu [dot] se