Varför behövs en sådan här kurs?
Kristofer Modig, vicerektor för grundutbildning vid LTH:
– De vi utbildar i dag kommer att fatta beslut och utveckla teknik som påverkar samhället under lång tid framöver. Därför behöver de inte bara djup ämneskompetens utan också förmåga att förstå konsekvenser, ta ansvar och hantera komplexa problem tillsammans med människor med andra perspektiv och kompetenser.
Han menar att kursen knyter an till flera av examensmålen för civilingenjörsutbildningarna.
– Studenterna behöver förstå både teknikens möjligheter och dess begränsningar, liksom vilken roll den spelar i samhället. Arbetsmarknaden blir alltmer komplex, och många av våra studenter kommer att ha roller där deras förmåga att vara kloka, förutseende, rakryggade och ansvarsfulla beslutsfattare är minst lika viktig som deras specialistkunskaper, säger Kristofer Modig.
Vad är målet med kursen?
Carina Fasth, universitetslektor och kursansvarig, och Mirjam Glessmer, universitetslektor och pedagogisk konsult, berättar:
– Kursen är en del i LTH:s ständigt pågående arbete med att utveckla utbildningarna och kommer att behandla nyckelkompetenser som systemtänkande, värdetänkande och framtidstänkande på ett systematiskt sätt.
Bakgrunden är bland annat Lunds universitets utbildningsstrategi, där bildning, hållbarhet och förmågan att hantera en snabbt föränderlig omvärld lyfts fram.
– Vi tror att det finns ett stort värde i att studenter från olika program möts och arbetar tillsammans kring frågor som kan belysas från flera håll. Det speglar hur komplexa samhällsutmaningar ser ut i praktiken.
Varför är frågor om makt och intressekonflikter relevanta för ingenjörer?
– Många av LTH:s alumner får stort inflytande genom ledande positioner eller genom att utveckla produkter, tjänster och system som formar samhället, säger Carina Fasth.
– Med det inflytandet följer också ett ansvar. För att kunna bidra till en positiv samhällsutveckling behövs förståelse för hur tekniska lösningar påverkar, och påverkas av, sociala och samhälleliga strukturer.
Hur ser kursen ut i praktiken?
– Det finns ett styrt innehåll i form av litteratur och seminarier, och ett mindre projekt där studenterna tillämpar kursinnehållet genom att arbeta med öppna frågeställningar där många aspekter måste beaktas.
– De stora frågor som samhället står inför är inte enbart tekniska. Exempel som AI, genmodifierade grödor och livsmedelsproduktion, energiförsörjning, vattenfrågor, säkerhet och integritet innehåller både tekniska, ekonomiska, politiska och sociala dimensioner, säger Carina Fasth.
Undervisningen genomförs tillsammans med lärare från flera delar av universitetet, bland annat Institutionen för Teknik och samhälle, Internationella miljöinstitutet (IIIEE) och Institutionen för designvetenskaper. Kursen har stöd av Hållbarhetsforum vid LU, och kursutvecklingen har skett i samarbete med studenter.
Vill du engagera dig?
Lärare vid LTH som är intresserade av kursen är mycket välkomna att ta kontakt med kursledningen.
– Man får gärna besöka oss under något av kursmomenten eller höra av sig om man vill vara med som lärare/facilitator och bidra med projektuppgifter eller med kursutveckling inför kommande år. Ett brett och tvärdisciplinärt lärarlag är avgörande för kursens fortsatta utveckling, förankring och relevans, säger Mirjam Glessmer.
– Kursens upplägg är sådant att vilken intresserad lärare som helst ska kunna delta, men om man vill ha extra bakgrund finns CEE:s tvåveckorskurs Teaching for sustainability, där man kan lägga en del av tiden på att sätta sig in i kursinnehållet genom ett projektarbete.