Genom återkommande träffar får högstadieelever arbeta med matematik på en mer avancerad nivå än i ordinarie undervisning. Målet är både att utmana elever som kommit långt och att väcka intresse för vidare studier inom naturvetenskap och teknik. Samtidigt ser Sara Maad Sasane satsningen som ett sätt att bidra till breddad rekrytering.
Hur jobbar ni konkret med högstadieeleverna i det här projektet? Berätta!
– En av våra amanuenser som är anställd i projektet – Sofie Rick som går i årskurs 3 på Teknisk fysik – träffar eleverna på Kungsskolan i Örkelljunga en gång i veckan. På grund av restiden så har träffarna varit på plats på skolan en gång i månaden och digitalt övriga veckor.
Under detta läsår har ca 50 elever i årskurs 7-9 på skolan deltagit. De har matematik i en speciell grupp (en grupp per årskurs) så att en av veckans matematiklektioner kan ägnas åt fördjupningsmatematik.
Matematiken de har jobbat med har varit på högre nivå än vad den vanliga matematiken. I praktiken har skolan valt att gå snabbare fram (till exempel åttans matte redan i sjuan) och amanuensen har varit med och hjälpt eleverna med den högre nivån.
Eleverna har haft stora framgångar i olika mattetävlingar, nu senast i den internationella Kängurutävlingen – hur kommer det sig?
– Jag tror att det har att göra med att eleverna har lärt sig resonera och tänka matematiskt. En av eleverna har också sagt precis det i ett radioprogram som sändes i P4 Kristianstad nyligen. De har också fått lite träning i just matematiktävlingsproblem. Men resultaten är över förväntan!
Det är också bra att det har blivit en ganska stor grupp av elever som deltar, så att det inte blir ”annorlunda” att vara bra på matte. Det är en bred bas av duktiga elever där som har fått extra utmaningar som har känts spännande. De hjälper och sporrar varandra och så har de hjälp av en duktig student från LTH, samtidigt som lärarna på skolan är väldigt kompetenta också.
Vad ger samarbetet tillbaka till LTH och universitetet?
– Förhoppningsvis att flera av de här eleverna kommer till oss om några år. Skolan ligger i en kommun där det inte finns en jättestark tradition att studera på universitet, så det handlar om breddad rekrytering.
Att eleverna vunnit tävlingarna i konkurrens med elever från andra skolor och kommuner där det många gånger finns en starkare akademisk tradition, gör att vi visar på att breddad rekrytering inte handlar om att sänka kraven – det här är duktiga elever vi gärna skulle se som studenter hos oss om några år.
I och med att eleverna har vunnit matematiktävlingar har projektet också gett matematik positiv uppmärksamhet i media. Det kan på sikt bidra till att matematik och matematikkunnande får ett bättre anseende i samhället.
Varför är det viktigt att satsa på elever som redan är starka i matematik?
– Det är inte självklart att elever som redan är duktiga i matematik väljer en högre utbildning där matematik ingår. Om de har tyckt att matematik är tråkigt i skolan – och det kan det bli om det är för lätt – så kan det hända att de väljer andra utbildningar som känns roligare, och då går vi miste om dessa talanger.
Så det handlar om kompetensförsörjning också, samtidigt som vi så klart vill att alla ska ha samma chanser och möjligheter. Vi har valt att satsa på högstadieelever, för att fler behöriga och lämpliga ska välja naturvetenskapligt eller tekniskt program på gymnasiet.
Lärare på skolan säger också att de har fått mer tid över till de elever som inte deltar i projektet och på samma gång mindre dåligt samvete för att de inte alltid kan erbjuda utmaningar på rätt nivå till den starkare gruppen. Av den anledningen kan satsningen hjälpa elever som behöver mer stöd också.
Jag vill även passa på att tvätta bort fördomen som många har att matematikkunnande är något man föds med. Det är självklart så att man kan träna upp det precis som andra färdigheter, men man kan inte lära sig det man inte kommer i kontakt med.
Ser du potential för fler liknande samarbeten med grundskolan (kanske inte bara inom matte)?
– I matematik skulle det vara bra om flera universitet och högskolor satsar på landsbygdskommuner i närområdet. Det finns kommuner som liknar Örkelljunga i hela Sverige och mycket potential finns hos eleverna där också. Liknande satsningar på flera håll skulle kunna ge fantastiska resultat. Om företag kunde sponsra sådana projekt i närområdets skolor så skulle fler aktörer kunna bidra till att lösa kompetensförsörjningsproblemet.
Matematik ligger mig varmast om hjärtat, men spontant skulle jag tro att det kunde vara intressant i andra ämnen också. Till exempel kan jag tänka mig att utökade laborationer i kemi skulle kunna vara något att prova.
Ni växlar upp nästa läsår (fler skolor) – vad ser du mest fram emot?
– Det ska bli spännande att se om det går att få fina resultat i de andra skolorna också. Självklart finns det talang hos ungdomar överallt, men det kan finnas lite olika förutsättningar beroende på hur skolan är organiserad. Jag hoppas förstås att det ska gå att utöka projektet i lagom takt så att vi kan inspirera ungdomar och sprida matteglädje på flera skolor.