Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Lägesrapport: Nedslag i materialforskning och kort om Science Village

Detaljbild på händer och ett mikroskop. Foto.

Vid LTH:s styrelsemöte i juni informerades ledamöterna om en studie av materialforskningen vid LTH. De fick också mer information om det pågående arbetet med LTH:s etablering i Science Village.

På uppdrag av LTH:s rektor Annika Olsson har en arbetsgrupp fördjupat sig i materialforskningsområdet för att ge vägledning till en framtida utveckling av forskningen.

Under styrelsemötet presenterades arbetet av arbetsgruppens projektledare, Kimberly Dick Thelander, professor i materialvetenskap.

Arbetsgruppen lyfte bland annat att de starka samarbetena med svensk industri, och närheten till forskningsinfrastrukturer i absoluta toppnivå som MAXIV och ESS, ger unika förutsättningar för forskningsområdet i Lund.

I sitt arbete resonerar arbetsgruppen kring möjliga vägval som kan ge en än mer robust materialforskning med goda förutsättningar för excellens, synlighet och långsiktig utveckling.

Under hösten 2026 ska LTH:s ledning fördjupa sig i kartläggningen för att arbeta vidare med riktningen framåt.

Kort om Science Village

Annika Mårtensson, vicerektor för hållbar campusutveckling, berättar att arbetet med etableringen i Science Village går framåt som planerat.

För att ge en helhetsbild kring lokaliseringen av den nya labbmiljön, informerade Annika Mårtensson om förutsättningarna vid alternativa placeringar av Nanolabbet. Olika lösningar har ställts mot varandra, och för att de ska vara jämförbara så behöver de uppfylla dagens krav på struktur, storlek, kapacitet och säkerhet, berättar Annika Mårtensson.

– Det handlar bland annat om den vibrationsfria betonggrunden, hur kemikalier och gaser ska hanteras och transporteras på ett säkert sätt samt hur renrummet ska utformas, säger hon.

En annan viktig aspekt att ta i beaktande när en labbmiljö byggs upp är att också kalkylera kring värdet för forskningen, menar Annika Mårtensson.

– Det är svårt att ta fram en graf som visar värdet för forskningen i form av resultat, finansiering och samverkan, men en ny labbmiljö kan upprätthålla och stärka labbets och användarnas konkurrenskraft inom forskning och i samarbetet med näringslivet, säger hon, och fortsätter:

– En ny labbmiljö visar på ett långsiktigt engagemang för excellens där forskare har fortsatt möjlighet att leverera spetsforskning.